Har ni precis fått höra att ni kanske har Crohn's sjukdom eller Ulcersös kolit? Eller har ni bara extremt mycket problem med magen som ingen läkare förstår sig på att ni diagnostiserats med IBS? Då vet jag PRECIS hur ni känner er och vilken chock det kan vara. I mars i år (2011) fick jag reda på att jag antagligen hade en tarmsjukdom. Först brydde jag mig inte alls för livet tuffade ju på och inte kunde det vara särskilt allvarligt. Jag hade aldrig hört talas om tarmsjukdomar. Jag trodde att jag skulle få någon medicin och att det sedan skulle det vara över. Men när jag fick en kallelse till endoskopi och läkarens om utförde den efteråt sa "Du måste haft ont i magen väldigt länge innan du sökte hjälp?" förstod jag att en tarmsjukdom var värre än simpel halsfluss som man enkelt botar med antibiotika.

Jag började ana att något hände mig som kanske inte var så bra. Jag ringde upp min vårdcentral och frågade vad en tarmsjukdom betydde. Då berättade min läkare att man anade att jag troligtvis hade Crohn's sjukdom. Där och då började jag googla som en galning. Natt och dag. Och inte blev jag glad. Jag stötte på många bloggar med ledsna människor som skrev om sin verk och leda och hur svårt livet var. Det kändes som om någon drog ner en rullgardin, att det goda livet var slut alldeles för tidigt.

Men så kom jag in på en blogg vid namn Tinas magmat. Tina skrev om hur man via kost kunde må bättre i sin tarmsjukdom. Via hennes sida läste jag boken "Så blev jag frisk från min kroniska tarmsjukdom" av Annika Lagerhorn om hur hon botade sin Ulcerös Kolit med basallergidiet (Googla hennes namn så kommer ni att hitta boken hon skrev). Jag började äta hennes diet samtidigt som jag fick min första kortisonkur med prednisolon. När jag började trappa ner och var inne på de sista veckorna med en halv tablett så började jag få ont i magen. Det gjorde ondare och ondare, medicinkuren var slut och jag mådde inte bra - trots basallergidieten.

När jag ändå är inne på att berätta om min första kontakt med en särskild diet för magen kan jag tala om att jag innan åt som alla andra. Jag tyckte tyvärr att många var hysteriska kring e-ämnen och annat farligt (idag vet jag att de hade rätt och hur dum jag var). Men om man befinner sig på andra sidan, så som jag, så kan det vara svårt att ta till sig kostråd. Läkarna säger ju att man inte ska ändra sin diet, att det inte hjälper. Men samtidigt så sitter människor på internet som säkert är såna där hälsokost-galningar som aldrig varit sjuka och tipsar om krångliga dieter (mina fördomar). Det är lätt att slå bort sådana tips och tänka "sådant tror inte jag på, jag är inte en sån typ". Men när jag satt i min lilla etta och läste om Tina som hade haft Crohn's sjukdom sedan 11 års ålder och som märkte stor skillnad när hon åt på ett speciellt sätt förstod jag att jag inte längre kunde vara trångsynt. Hennes blogg är jag evigt tacksam!

Åter till min nedtrappning av kortison. Det gick inte bra, det värkte och gjorde ont. Jag hade läst om SCD-dieten men tyckte att den verkade för krånglig och dessutom trodde jag inte att den skulle funka för mig. Bara proteiner, grönsker och fett? Jag kommer ju försvinna då. Så jag vågade inte. Men när jag märkte hur magen började må sämre så beställde jag hem boken "Breaking the vicious cycle" av Elaine Gottshall. Boken handlade om SCD-dieten som gjorde hennes dotter med Ulcerös kolit och många andra friska från sina tarmsjukdomar.

Min resa med SCD-dieten började i April i år. Det har nu gått åtta månader och jag äter fortfarande inga mediciner. Jag har gått på kontroller och kollat min sänka samt lämnat avföringsprover för att se om jag har en aktiv inflammation. Ännu är alla test negativa. Det har inte varit lätt. Man blir ju inte frisk över en dag utan man får kämpa på och behålla sin tro så fort man får minsta bakslag. När jag började med dieten försvann alla min gaser som tidigare varit oändliga. Kramper och värk försvann också. Jag började gå på toaletten en gång om dagen och allting blev väldigt normalt. Men det kommer också dagar då jag får ont igen, då jag ser lite lite lite blod och slem. Men om jag då tar det lugnt och återgår till "basdieten" som ett stadium på dieten kallas, så blir jag bra igen. Enligt erfarna SCD:are och författaren till boken tar det upp till 2 år på dieten innan man är helt läkt om man har Crohn's eller Ulcerös kolit. Har man IBS går läkningen snabbare.

I denna blogg tänker jag skriva om min resa med SCD-dieten och mina tankar kring sjukdomen. Men framförallt kommer jag att publicera smarriga rätter som man kan göra på dieten. Och jag kan lova er att det blir lättare att följa dieten för varje dag. Nu för tiden känner jag ingen längtan längre när jag ser andra människors kundvagnar fyllda med onyttigheter som jag inte längre kan äta. Egentligen kan de inte heller det, fast det vet dem inte ännu.

En annan dag ska jag skriva om hur dieten fungerar och vad den går ut på. Jag börjar med att publicera ett recept på en god soppa att göra när magen behöver ta det lite lugnare.